Efter ett par öl och sista beställningen på krogarna runt medis beslöt vi oss att dra till söder-biljard hallen för att möta upp några vänner till Sara och Nora.
Allt gick smidigt genom spärrarna för oss tjejer, men inte lika smidigt för Alex.
Två biffiga G4s vakter kom rusande och grep Alex bakifrån i trappan ner till perrongen. Extremt upphetsade över att äntligen få göra ett ingripande, tog dom tag i en från början ganska oberörd Alex och slet med sig honom upp för trapporna. Den ena väktaren frustade och skrek så att man nästan kunde tro att han gripit en internationell terrorist. Och själv försökte jag lugna situationen genom att böna och be att dom skulle ta det lugnt med Alex. Allt ifrån den Indiska “namashte”-posen till att sätta mig på golvet för att dom inte skulle tolka mig som hotfull. – Ta det lugnt med honom ! Han får panik JÄTTE-lätt …han har………! Men jag kunde inte komma upp med någon bra sjukdom där panik ingår i symtomen.
Panikångest lät ju inte lika seriöst att säga och jag börja tänka på att hela situationen för Alex inte bara var jobbig utan började bli pinsam också .
Men dom hade redan bestämt sig för att dra in Alex i det ökända “rummet” och alla som har vistats där ensamma med ett par upphetsade väktare vet vad som händer.
Jag har redan sett en sönderslagen Alex 2 ggr för mycket och kände mig fast besluten att inte behöva se min vän misshandlas igen.
När dom var nån meter från dörren till rummet reagerade Alex med att spjärna emot och vi tjejer började fundera på att byta taktik till den mer våldsamma.
Men från ingen stans (som det brukar kännas) dök tre poliser upp och väktarna lugnade genast ner sig. Det kändes verkligen som i sista sekund.
Som en hotad snorunge som äntligen hittat sina äldre bröder sprang den ena väktaren fram till poliserna och beklagade sig över Alex. Våldsamt motstånd, berusad, hotfull var några av orden jag hörde han säga.
Men utan att väktaren fått tala till punkt så vänder sig polisen till oss och frågar vad som hänt. Vi förklarar att Alex blev gripen bakifrån på ett onödigt våldsamt sätt och att han inte haft en chans ens att notera att det var väktare.
Och att hela den chaotiska situationen berodde på väktarnas våldsamma hanterande av honom.
Vi fick medhåll av ett fjärde “vittne” som reagerat på situationen.
Polisen förklarade för oss att vi och Alex kommer bli avvisade från stationen utan reprisarier.
Dom verkade inte ens intresserade av att kolla leg på Alex.
Ena Polisen stoppar ner Alex plånbok i hans ficka som en av väktarna tydligen “stulit” från Alex för att tvinga honom att legitimera sig. Sen försöker dom få av handfängslet som väktarna satt på honom….. Ingen lyckas…..!
Stämningen blir genast skämtsam och jag och Sara instämmer i att handbojorna säkert kommer ifrån Öb eller Clas-ohlsson.
– Nån som har en bultsax i bilen? ropar en av snutarna.
– Nej, men det finns på stationen!
Jag tar upp mitt lilla multiverktyg för att försöka klippa kedjan med tången.
– Men! en sån där får du inte ha på dig! Lägg ner den i väskan!
– Men den har jag ju typ köpt på Clas-ohlsson! Svarar jag med en aningen fånig röst.
Utan EN tanke på att polisen är schyst som inte tar mitt multi verktyg ifrån mig eller börjar ställa frågor om varför jag har en sån i väskan, fortsätter jag envist med att försöka klippa upp kedjan. Jag får en menande knuff av Sara som har lite bättre koll på situationen, och då ramlar polletten ner och jag lägger tillbaka verktyget i min väska.
– Varför får man inte ha en sån? Bara måste jag fråga för att inte känna att han fick sista ordet.
-Jo…! För att det finns en kniv i verktyget. Suckar polisen.
-Ameh…! Börjar jag och Sara ger mig en ny knuff.
Vi skämtar vidare om handbojorna och stämningen börjar bli aningen pinsam för poliserna. Alex ser ovanligt nöjd och road ut och väktarna syns inte till nån stans. Dom har tydligen lyckats smyga därifrån medan alla poliser varit fullt upptagna med att få bort handfängslet från Alex.
I vanliga fall brukar dom gilla att hänga nära poliserna. Antagligen för att förbi passerande folk ska börja associera dom med poliser. Ungefär som en del killar vill bli fotade bredvid häftiga bilar eller bågar.
Tillsist bestämmer sig poliserna för att ta med Alex till stationen för att klippa upp låset där. Instinktivt känns det inte bra att dom ska ta med honom dit, men Alex ser i allfall ganska nöjd och road ut.
Hela situationen är ändå helt absurd.
Vi drar vidare mot Zinken och efter en stund ringer Alex och berättar att polisen har bett honom om ursäkt och han får skjuts vart han vill av dom. Så vi bestämmer oss för att mötas på biljard-stället. Vi är helt i extas av hela händelsen och tjoar om hur värdelösa väktarna är och att snuten faktiskt får ett plus-poäng.
När vi kommer fram är klockan över 3 och baren har stängt. -Typiskt….!
Vi bestämmer oss för att ge upp för ikväll och ger Alex ett poäng för att han kom undan med att planka. Och ett till poäng för att väktarna inte lyckades få in honom i “rummet”, och ännu ett till poäng för att det var väktarna som fick skämmas och Alex som fick VIP behandling av snutarna.
